Jag lyssnar på Whitesnake . Skivan är från 1984 . Jag analyserar den och funderar att låtmässigt finns det en del som fortfarande tilltalar mej eller tilltalar mej mer nu än förr då jag köpte skivan . Låtskrivaren å sångaren David Coverdale är eller var bandets frontman . Han sjunger lite med en bluesig stil men som han utvecklat till något hårdrocksaktigt . Många gillar Coverdale . Texterna är mycket kring "woman" ,"gypsy" samt en hel del "loving"... olycklig kärlek är väl inte så ovanligt det är många som skriver om olycklig kärlek . (även jag !!!)
Vidare hör jag att en del låtsekvenser har en hel del från Led Zeppelin . Det har jag inte tänkt på förut men nu hör jag det tydligt . Lyssna till låten "slow and easy" Den är bluesig precis som zeppelin var, å så mynnar den ut i typisk Bonhamtrummande . Trummisen som spelar på Whitesnakeplattan Cozy Powell har sagt att han inspirerats mycket av Bonham ! Bonham är den legendariske trummisen i Led Zeppelin . Jon Bonham är den bästa trummis jag hört ! Tyngre finns inte ! Tyvärr dog Bonham 1980 vilket i mångt å mycke gjorde att Zeppelin lade ner .
Coverdales styrka som låtskrivare är mer att det finns vers å refreng på ett tradionellt sätt . Refrängerna är starka och publik har lätt att lära sej å sjunga med i ex "Guilty of love" . Coverdale ersatte 1973 sångaren Ian Gillan i gruppen Deep purple . Ian Gillan är för mej den ultimate sångaren i genren hårdrock . Då tänker jag i första hand från det tidiga 70-talet .
Till skillnad från Robert Plant (Led Zeppelin) å David Coverdales bluesiga bakgrund så hade Gillan en stil hämtat från Elvis Presley . Det var mer glimt i ögat men endå med en fantastiskt sångteknisk begåvning . Nu säger väl en del att Elvis stal från svarta bluesartister men jag menar endå att Gillans ingång till hårdrocken från Elvishållet är det som skiljer .Ozzy Osbourne ,sångaren i Black sabbath är också mer från en bluesigare sångstil men han är inte alls lika bred som någon av ovanstående däremot en skicklig låtskrivare . Sedan blir just Gillan stilbildare i hårdrock med sina karikaristiska falsettvrål . Efterföljarna blir endå inget annat än taskiga kopior av mästaren Gillan själv . Grejjen som man ska förstå är att det är det som kommer från djupet av sej själv är det som gör det bra...
Nu är detta hårdrockshistoria och bara en del av all musik som jag inspirerats av .
Tacka vet jag Nina Simone !
Bilderna är på Led Zeppelin å Deep purple ,fantastiska band som fick mej att vilja lira musik !
J T M
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar